För familjer · 8 november 2026
Elevhälsan: vad den gör för ditt barn, och hur du som förälder når den
Elevhälsan har skolsköterska, skolläkare, psykolog och kurator. Vad de gör, vad som stannar hos kuratorn och hur du som förälder hör av dig.

Elevhälsan finns på varje skola, men för många föräldrar är den en dörr man går förbi tills något har hänt. Lagen har gett den ett uppdrag som börjar mycket tidigare än så, och du som vårdnadshavare kan höra av dig när du vill. Här går vi igenom vad elevhälsan består av, vad den kan och inte kan göra, och vad som händer när du ringer.
Elevhälsan är fyra slags insatser, och lagen räknar upp dem
Elevhälsan regleras i 2 kap. 25 § skollagen (2010:800). Där står att det ska finnas tillgång till fyra slags insatser, var och en med sin yrkesgrupp:
- Medicinska insatser, genom skolsköterska och skolläkare.
- Psykologiska insatser, genom psykolog.
- Psykosociala insatser, genom kurator.
- Specialpedagogiska insatser, genom personal med den kompetens som elevernas behov kräver, oftast en specialpedagog.
Kravet ligger på skolans huvudman och gäller kommunala skolor och friskolor på samma sätt. Lagen säger "tillgång till", och den formuleringen betyder mycket i praktiken. Psykologen kan vara anställd centralt och komma till skolan några dagar i månaden, och skolläkaren delar ofta sin tid mellan många skolor. Att ni aldrig ser en psykolog i korridoren betyder inte att ditt barn saknar rätt till en.
Uppdraget är främst förebyggande
Samma paragraf säger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande, och att den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsan är alltså ingen vårdcentral och ingen barn- och ungdomspsykiatri. En kurator som träffar ditt barn några gånger gör det med sikte på skolan och vardagen, och när något behöver mer kan elevhälsan hjälpa er vidare till vården.
Det förebyggande uppdraget är också skälet att höra av sig tidigt. Elevhälsan är byggd för läget där du har sett något som inte är akut, men som du har lagt märke till flera veckor i rad: tröttheten, sömnen, att lusten för något har försvunnit. Hur ett sådant mönster kan pågå länge innan det syns i skolan skrev vi om i Skolfrånvaro syns i skolan, men kan ha börjat någon annanstans.
Hälsobesöken är ett erbjudande
Enligt 2 kap. 27 § skollagen ska varje elev i grundskolan erbjudas minst tre hälsobesök med allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade över skoltiden. Mellan besöken ska eleven erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. I gymnasieskolan ska varje elev erbjudas minst ett hälsobesök.
Ordet är erbjudas. Ett hälsobesök är frivilligt och går att tacka nej till.
För många barn och unga är hälsobesöket första gången de sitter ensamma med en vuxen på skolan som inte är deras lärare. I många kommuners riktlinjer handlar hälsosamtalet om hälsa, livsstil och hur skolan går, och för de yngre deltar ofta en vårdnadshavare. Ju äldre eleven blir, desto oftare sker samtalet i enrum. Det betyder att du inte alltid får veta vad som sades, och det är avsiktligt.
Vem du vänder dig till beror på vad du har sett
En tumregel för första kontakten:
- Kroppen: ont i magen eller huvudet som kommer tillbaka, sömn, mat, trötthet. Börja hos skolsköterskan.
- Relationer och mående: vänner, konflikter, oro, nedstämdhet, något som har hänt hemma. Börja hos kuratorn.
- Lärandet: skolarbetet har blivit tungt, barnet hänger inte med eller orkar inte. Börja hos mentorn, som kan ta det vidare till specialpedagogen.
Psykologen når du oftast via någon av de andra. På många skolor arbetar psykologen mycket med utredningar och med att stödja resten av elevhälsan.
Det finns ingen fel dörr. Den du kontaktar kan ta frågan vidare, och de flesta skolor har ett elevhälsoteam som träffas regelbundet tillsammans med rektor. Skolans elevhälsoplan, som många skolor lägger ut på sin webbplats, brukar säga vilka som arbetar där och hur ni når dem.
Det ditt barn säger till kuratorn kan stanna där
Kuratorn och psykologen omfattas av sekretess enligt 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Skolsköterskan och skolläkaren arbetar inom hälso- och sjukvården och följer dess regler om journal och tystnadsplikt.
Sekretessen kan gälla också mot dig. Enligt 12 kap. 3 § samma lag gäller sekretess till skydd för ett barn i princip även mot vårdnadshavaren. Du har rätt till det du behöver för att kunna bestämma i frågor om barnets personliga angelägenheter, men ju äldre och mognare barnet är, desto mer väger barnets egen vilja. Om barnet kan antas ta allvarlig skada av att en uppgift lämnas till dig får den hållas inne.
För en förälder kan det kännas som att bli utestängd. Samma regel är skälet att en fjortonåring vågar gå dit.
Sekretessen har en gräns åt andra hållet. Skolans personal är skyldig att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, och den skyldigheten går före tystnaden. En kurator kan också hjälpa barnet att själv berätta hemma, om barnet vill det.
Ett samtal till kuratorn, från början till slut
Säg att du under en månad har sett att ditt barn i åttan blir tystare på söndagskvällarna och har slutat nämna två kompisar som brukade vara med i allt. Inget akut, och inget som barnet vill prata om. Så här kan kontakten gå till.
- Hör av dig direkt. Ring eller mejla kuratorn. Du behöver ingen remiss och inget godkännande från mentorn.
- Beskriv vad du har sett. När det började, hur ofta, vad som har ändrats och vad som är som vanligt. Kuratorn kan ställa frågor och föreslå en nivå: att mentorn håller ögonen öppna, att kuratorn bjuder in barnet till ett samtal, eller att ni ses tillsammans.
- Fråga hur barnet ska få veta att du har hört av dig. Den frågan hör hemma tidigt. Ett barn som i efterhand förstår att föräldern har pratat med kuratorn bakom ryggen kan tappa förtroendet för båda.
- Räkna inte med en rapport tillbaka. Vad kuratorn kan berätta efter samtal med ditt barn beror på barnets ålder och vilja, enligt reglerna ovan.
- Bestäm när ni hörs igen. En tid i kalendern gör att frågan inte rinner ut i sanden.
Inget av stegen kräver att du vet vad som är fel. Kuratorns uppgift är att hjälpa till med just det läget.
Det du har sett över veckorna väger tyngst
Kuratorn ser ditt barn i skolan, där många barn och unga håller ihop som bäst. Du ser kvällarna, helgerna och morgnarna före. Det du har lagt märke till över tid är därför det mest användbara du kan ta med dig, mer än en enskild händelse och mer än din tolkning av den.
Det är också det läget Omsio Hemma är byggt kring. Så är kopplingen till skolan tänkt: en familj som använder tjänsten kan välja att koppla en namngiven kurator som stödkontakt, och kuratorn ser då hur familjens mående har rört sig över veckorna, aldrig enskilda svar. Kopplingen upprättas av en vuxen i familjen, loggas, kan tas tillbaka utan att gå via skolan och följer eleven vid ett skolbyte. Barnets egna kommentarer stannar i familjen, och från 13 år är de privata tills barnet själv delar dem, ungefär som det barnet säger till kuratorn stannar där.
Och skriv upp datumen när du märker något. "Sedan början av oktober" ger kuratorn mer att gå på än "ett tag nu".
Vanliga frågor
›Vilka arbetar i elevhälsan?
Enligt 2 kap. 25 § skollagen ska elevhälsan ge tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator, och till personal med specialpedagogisk kompetens. Kravet gäller både kommunala skolor och friskolor.
›Får skolkuratorn berätta för föräldrar vad barnet har sagt?
Kuratorn har sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, och den kan gälla även mot vårdnadshavare. Ju äldre och mognare barnet är, desto mer väger barnets egen vilja när kuratorn avgör vad som kan lämnas ut.
›Måste mitt barn gå på hälsobesök hos skolsköterskan?
Nej. Skollagen säger att eleven ska erbjudas hälsobesök, minst tre i grundskolan och minst ett i gymnasieskolan, och ett erbjudande går att tacka nej till.
›Kan jag som förälder kontakta elevhälsan själv?
Ja. Du kan ringa eller mejla skolsköterskan eller kuratorn direkt, utan att gå via mentorn. Skolans elevhälsoplan brukar ange vilka som arbetar där och hur de nås.
Ämnen
- for-familjer
- elevhalsa
- kurator
- skolskoterska
- skollagen
- sekretess
- samtal-med-barn