Skolfrånvaro syns i skolan, men kan ha börjat någon annanstans

Skolfrånvaro syns i skolan, men det som ligger bakom den kan ha börjat någon annanstans. När en elev till slut sitter hos kuratorn kan något ha pågått ett tag hemma, och bilden som når skolan är den eleven orkar berätta just den dagen. Vårdnadshavarnas bild kommer separat, om den kommer, och de två bilderna möts sällan i tid.

Frånvaron blir därför ett sent tecken, även om den är lätt att räkna.

Siffrorna handlar om timing

Antalet elever som är borta mer än halva sin skoltid, det som ofta kallas hemmasittare, uppgick till nästan 19 000 under vårterminen 2025 enligt Föräldranätverket Rätten till Utbildning, och antalet har ökat de två senaste läsåren. Räknar man bredare var 127 000 elever borta minst en femtedel av vårterminen.

Siffrorna är uppskattningar. Nätverket har samlat in frånvarodata för cirka 400 000 elever i ett femtiotal kommuner och räknat upp dem till hela landet, eftersom det inte finns något nationellt frånvaroregister. Enligt nätverket har ett sådant utretts i flera omgångar sedan 2019, och i november 2025 föreslog utredningen Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108) att ett register inrättas hos Skolverket.

Frånvaron registreras först när den redan har hänt, och då kan veckorna innan redan ha varit tunga. Samtalet som följer handlar då om att ta igen.

Bilden kommer i delar

Elevhälsans uppdrag är uttalat hälsofrämjande och förebyggande. I praktiken kan kuratorn ändå få veta sist. En elev landar på kuratorns rum när någon annan redan har reagerat, och det eleven berättar då är avgränsat till dagen och till vad som går att säga i ett rum man inte valt själv. Nästa samtal ligger kanske två veckor bort, och det som hände däremellan berättas utifrån det starkaste minnet.

Regeringen tillsatte i mars 2024 utredningen En förbättrad elevhälsa (dir. 2024:30), med uppdrag att analysera vad elevhälsans uppdrag och syfte ska vara och att föreslå en elevhälsogaranti med målsatta tidsfrister för att få stöd och hjälp. Ett delbetänkande om stödet i skolan lämnades i april 2025 (SOU 2025:44), och slutbetänkandet i november samma år (SOU 2025:113), med förslag som bland annat ska förbättra samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Parallellt startade Socialstyrelsen i april 2025 ett nationellt utvecklingsteam för barn- och ungdomspsykiatrin, med målet att patienterna ska få god och jämlik vård i rätt tid.

Samverkan och timing är det svåra, eftersom informationen om hur ett barn mår hemma sällan rör sig i takt med skolveckan. När den till slut når skolan kan den vara både gammal och andrahands.

Barnets röst behöver mer än ett rum

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Artikel 12 slår fast barnets rätt att komma till tals i frågor som rör det. Rätten förutsätter en kanal där barnet vågar säga något.

Ett kuratorssamtal är en sådan kanal, men det är en kanal med hög tröskel. Den kräver att något redan gått snett, att en tid bokas, att barnet sitter mitt emot en vuxen med anteckningsblock. En kort, återkommande fråga hemma har lägre tröskel och ligger närmare vardagen. Sex korta, åldersanpassade frågor två gånger i veckan ger ett jämnare underlag än ett enskilt samtal, och de besvaras där barnet är. Barnet svarar för sig självt, i sin egen takt. Hur det fungerar hemma står på sidan för familjer.

Frågorna ger en riktning, och riktningen är till för samtalet. Frågebanken är inte normerad, visar ingen poäng och är inget skattningsinstrument.

Enheten är familjen

Om frånvaro är ett sent tecken ligger det nära till hands att vilja se hur en hel klass mår, en rad per elev.

Kopplingen i Omsio Hemma är byggd på en annan enhet. En familj delar sin trend med en namngiven kurator, kopplingen upprättas av familjen och kan tas tillbaka av den, och vid ett skolbyte är det familjen som väljer om nästa skolas kurator ska kopplas. Överblicken följer därför samtycket: kuratorn ser de familjer som kopplat sig, en och en, och det finns ingen vy över en klass.

Skälet hänger ihop med hur svaren blir till. Tjänsten bygger på att alla i ett hushåll checkar in, de vuxna med, så att alla svarar på samma villkor. I ett klassrum finns ingen vuxen som svarar bredvid eleverna, och vår bedömning är att incheckningen då blir en uppgift eleven lämnar ifrån sig.

Mer om hur kopplingen fungerar finns på sidan för skola och elevhälsa. Behöver man en översikt över en årskurs är det här inte rätt verktyg.

Kuratorn kopplas, en familj i taget

En familj som redan använder Omsio Hemma kan välja att koppla kuratorn som stödkontakt. Kuratorn ser då detsamma som vilken annan kopplad verksamhet: hur familjens mående rört sig över veckor, på trendnivå, utan enskilda svar, poäng eller något ett barn skrivit.

Kopplingen upprättas av en vuxen i familjen med rätt att lämna samtycke, den loggas med vem och när, och den kan tas tillbaka utan att gå via skolan. Kuratorn behöver inte administrera den och kan inte utöka den. Från 13 år avgör den unga själv vem som får se egna kommentarer, och att något delats hemma ger skolan ingen åtkomst till det.

Vår bedömning är att familjer vågar dela en riktning just för att samtycket ligger kvar hos dem.

Vad en riktning kan bära

En trend visar att något rört sig och ersätter ingen bedömning.

Det finns heller inga larm. Appen beter sig likadant oavsett hur någon svarat, och inget omdöme om en elev når någons skärm. Kuratorn får hemmets egen riktning, delad av familjen, inför nästa möte med eleven.