Hälsoenkäten i skolan lär också ut hur man borde ha det

Hälsoenkäter i skolan är byggda för att mäta hur barn och unga mår. En intervjustudie från Linköpings universitet visar att frågorna samtidigt gör något annat, nämligen berättar för den som svarar hur ett liv förväntas se ut och vem som antas bära ansvaret för det.

51 femtonåringar fick säga vad de tyckte om frågorna

Anette Wickström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet intervjuade 51 femtonåringar i tre skolklasser om enkäten Skolbarns hälsovanor, den undersökning som elever i 11-, 13- och 15-årsåldern svarar på. Studien publicerades i tidskriften Children & Society i januari 2021.

Det ovanliga med upplägget är att forskarna inte tittade på svaren. De tittade på frågorna, och på vad ungdomarna gjorde med dem: hur de tolkades, vad ungdomarna uppfattade att frågan ville ha, och vad de vägde in innan de satte ett kryss.

Enkäter granskas nästan alltid utifrån hur väl de mäter. Den här studien granskar vad de gör med den som svarar, och det ena påverkar det andra.

Frågorna om hemmet bar med sig en bild av hur ett hem ser ut

Enkäten innehåller frågor om föräldrarnas arbete och familjens ekonomi, och om sådant som hur många datorer och badrum det finns hemma. Tanken bakom är rimlig. En trettonåring vet sällan hushållets inkomst, men kan räkna badrum.

För ungdomarna i studien gjorde frågorna också något mer. De ritade upp en bild av vad som är normalt att ha. Ett hem med ett badrum och en dator hamnar under en nivå som enkäten aldrig skriver ut men ändå antyder. Wickström och Zeiler beskriver att samma frågor både kunde bekräfta en del av ungdomarna och väcka skuld hos andra.

Ingen av frågorna påstår något om hur man bör leva. De behöver inte heller göra det. Det räcker att de finns med och räknas.

Ett ärligt svar kan kosta någon annan något

Det mest användbara fyndet för den som ställer frågor till barn och unga kom fram när ungdomarna beskrev hur de valde sina svar. Flera av dem vägde ärlighet mot omsorg om andra. Skulle de svara som det var, eller svara på ett sätt som skyddade dem själva och dem de bryr sig om?

Den avvägningen finns inte kvar i datafilen. Ett kryss i "ibland" ser likadant ut vare sig det betyder ibland, eller betyder att den som svarade valde att hålla något om sitt hem för sig själv.

För en elevhälsa eller en socialtjänst som använder sammanställda enkätsvar som underlag är det värt att ta på allvar. En del svar är skrivna för att skydda det hem de handlar om, och i sammanställningen går de inte att skilja från de andra.

Enkäten utgick från att den som svarar rår över sin hälsa

Ungdomarna uppfattade också att enkäten förutsatte att de själva ytterst ansvarade för sin hälsa och kunde påverka den. Frågor om sömn, mat och rörelse ställs till individen, och svaret hamnar i individens kolumn.

En del av det som frågorna handlar om bestäms någon annanstans:

• När middagen serveras bestäms av någon annans arbetspass.
• Hur mycket man rör sig hänger ihop med vad en aktivitet kostar, och med om det går att ta sig dit utan bil.
• Sömnen påverkas av hur trångt familjen bor.

Inget av det syns i svaret. Kvar blir en rad om en elev som sover för lite.

Samma ruta kan betyda två olika saker

Samma forskargrupp har också undersökt hur unga tolkar enkätens frågor om återkommande besvär, som huvudvärk, ont i magen och nedstämdhet. Den studien, av Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm, publicerades i tidskriften Childhood 2020.

Besvärsfrågor ser enkla ut. Hur ofta har du haft ont i magen den senaste tiden? Två unga kan kryssa i samma ruta och mena helt olika saker med den, och i en sammanställning blir de två identiska. Den som läser sammanställningen ser en frekvens, och innebörden stannar hos den som svarade.

Därför bär enkätsvar bäst när de pekar mot ett samtal i stället för att ersätta det.

I skolan finns samma avvägning i hälsosamtalet

Enkäten är inte det enda stället där barn och unga får frågor om sitt mående i skolan. Varje elev i grundskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök, jämnt fördelade under skoltiden, enligt skollagen (2010:800). Till besöket hör ofta ett hälsosamtal, och inför många av dem fyller eleven i ett formulär.

Där finns samma avvägning som i studien. Eleven vet vem som ska läsa, vet att skolsköterskan kan föra något vidare och har en känsla för vad ett visst svar sätter igång. Formuläret fyller ändå sin funktion, men svaret behöver läsas som något eleven valde att lämna, med en mottagare i tanken.

Eftersom frågan ställs ungefär en gång per stadium vilar svaret dessutom på ett långt minne. Ett par års tillbakablick blir lätt en sammanfattning av det som stack ut mest, vilket sällan är det mest typiska. Det är samma sak som gör att ett samtal fångar en dag och missar veckorna.

Rätten att komma till tals gäller också formuleringarna

Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020. Artikel 12 ger barn rätt att uttrycka sin åsikt i allt som rör dem, och åsikten ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Socialstyrelsen har tagit fram kunskapsstöd om barnets rättigheter för hur den rätten hanteras i praktiken, bland annat om hur mognad bedöms när barn ska vara delaktiga, och skriver att kvaliteten i socialtjänstens arbete ökar när barn får komma till tals.

För många barn och unga är en enkät det enda tillfälle då de säger något om sitt eget liv till en myndighet. Då hör formuleringen till rättigheten. En fråga som är svår att svara ärligt på ger en åsikt som inte är barnets, och den åsikten räknas sedan som om den vore det.

Fyra krav som gör en fråga lättare att svara ärligt på

Ur de två studierna, och ur hur svaren används i skolan och i socialtjänsten, går det att formulera några krav på en fråga som ställs till barn och unga:

• Den jämför inte hemmet med en tänkt normalnivå. Frågor om ägodelar och bostadsstandard bär alltid med sig en bild av vad som borde finnas där.
• Ett ärligt svar lämnar inte ut någon annan. Så fort det gör det kommer en del att svara skyddande, och den skevheten går inte att räkna bort i efterhand eftersom den aldrig syns i materialet.
• Den handlar om något den unga rår över.
• Den frågar om en kort och avgränsad tid. "Det senaste halvåret" besvaras ur minnet. "Sedan i tisdags" går att svara på.

Varje formulering gör ett urval: vad som räknas som ett besvär, vilken tidsperiod som gäller, vilka svarsalternativ som finns och vilket av dem som står i mitten. Ungdomarna i Linköpingsstudien läste av allt det och svarade på den fråga de uppfattade. Det går att göra de valen medvetet. Vad Omsio Hemmas frågor bygger på, och vad vi inte påstår, har vi skrivit ner separat.

Läs era egna formulär högt en gång innan nästa omgång går ut. Det tar tjugo minuter, och det är den billigaste granskning en enkät kan få.